looking at you through the glass




Godmorgon.
slitnast i världen, hua ligen.
de här med stängningar är inte riktigt min grej de inte.

Igår kändes det som att jag nått ytterligare en milstolpe som jag så länge velat ta mig fram till.
jag har nog dom bästa människorna runt omkring mig som har sett till att det är möjligt.

hoppas att jag får kicka igång med allt rätt snart så jag får massa övning och så.

påtal om ingenting så saknar jag solen, vart har du tagit vägen?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0